Biologi och beteende
Myskoxens naturliga hemvist är den vindpinade arktiska tundran, och de skandinaviska myskoxarna söker sig till en likartad miljö under vintern, alltså karga, snöfattiga områden ovanför trädgränsen, där den slipper att pulsa i snö. Den livnär sig vintertid på gräs, bärris och lavar som den hittar på snöfria fläckar eller som den skrapar fram under snön. Den här tiden lever myskoxarna i större flockar om ända upp till 50-talet djur.

Under sommaren söker myskoxen sig ned till de fjällnära skogarna, där den äter björk, vide och olika örter som tolta och kvanne. Nu lever myskoxen i mindre grupper om 10-12 djur - tjurarna går mest för sig själva. Under brunsten i juli/augusti bevakar ledartjuren förstås sina kor, men får finna sig i att bli utmanad av rangklättrande inkräktare som själva vill ta över parandet. Kampen om makten över fortplantningen tillhör det mäktigaste faunan kan visa upp. Tjurarna inleder med att noga och omständligt visa upp sina horn och kroppskonstitutioner. De sänker skallarna, vaggar otåligt med huvudena och krafsar irriterat i marken. Sen backar de sakta, 20, 30, 40 eller till och med 50 meter bort, med blicken fäst på motståndaren. Plötsligt sätter de full fart framåt tills de brakar samman, panna mot panna. Kollisionen blir våldsam, och smällen hörs vida omkring, när de två 400-kiloskämparna slår ihop, men skallarna måste vara väl konstruerade - proceduren kan upprepas ett tiotal gånger innan den ene tjuren ger upp.

Dräktighetstiden är ungefär nio månader och kalvarna föds i april/maj. Kvigorna blir könsmogna vid 2-4 års ålder, och får normalt en kalv vartannat år, även om variationer kan förekomma.

Myskoxens enda naturliga fiende, bortsett från människan, är vargen, och myskoxens försvarsstrategi har utvecklats därefter. När en flock vargar attackerar ställer sig de vuxna myskoxarna i en ring, med hornen vända utåt. Yngre djur och kalvar står skyddade i ringens mitt. Närgångna vargar utsätts för blixtsnabba attacker, som ofta slutar i att vargen spetsas på myskoxens horn.

Mot människans angrepp, förr med spjut och nu med moderna studsare, är försvarstekniken inte lika lyckad.