Erfarenheter

Vi som arbetar för att myskoxen ska finnas i Härjedalen även i framtiden har tagit fram en lokal handlingsplan.¬†Vi är säkra på att den främsta orsaken till att flocken har minskat, är den genetiska utarmningen ‚Äì att djuren är på tok för nära släkt med varandra. Nytt blod måste föras till hjorden om myskoxen ska kunna räddas.
Att importera nya vilda djur från Grönland eller Nordamerika skulle bli oerhört kostsamt och bli en mycket utdragen process ‚Äì innan djuren skulle kunna sätta sina klövar på härjedalsk mark, skulle det krävas en oändlig mängd tillstånd och långa tider i karantän. Den härjedalska stammen skulle riskera att dö ut innan projektet var genomfört.

Under resans gång har tankar om störningar vuxit sig starka. Om korna inte har tillräckligt med fett på kroppen¬† föds inga kalvar.¬†¬† Därför (bla) byggdes hägnet i Tännäs för¬† att minska störningarna av nyfikna på fjället. Även renskötseln fick det lugnare då mindre människor rörde sig på fjället.

Vad har hänt ?

Vi har följt den ursprungliga handlingsplanen och¬† tagit ut den dominerande tjuren ”Ingemar ”- satt ut en djurparkstjur ”Willy” – tagit ut en vild ko ”Sofie” och betäckt henne i Järvzoo med grönlandsfödde ”Pitorak” – återutsatt ”Sofie” och hon har fött en kalv – en tjur – DNA test av alla populationer i Skandinavien visar att tjuren¬† har två ”nya” alleler och i och med detta så finns det underlag för att förändra gensituationen i Härjedalen. Senast¬† sattes Idun ut för att tillföra nya gener i flocken.

Erfarenheter

Vi börjar med ”Ingemar”. Att söva och förflytta honom var inga problem. Väl framme i Lycksele så öppnades lådan. Ut rusar myskoxen och genast samlar han ihop övriga djurparkens myskoxar ¬†och tar över. Dagen efter vilade han högst upp på en kulle ¬†med kor och ungdjur runt omkring sig.¬† Efter ett par månader¬† drabbades han av salmonella och dog.

”Sofie” lever och är numera ledare för vilda gruppen. Intressant var att hon inte blev betäckt första hösten på Järvzoo. Hon stod för lågt i rang i den gruppen. Vid hennes återutsättning på fjället var det nästan snöstorm – ingen sikt – så hon sattes av c:a 1500 meter nedanför fjälltoppen där övriga gruppen stod. Efter att ha gått ut ur transportlådan gick hon några steg , vädrade , vände och satte av i fullt språng spikrakt mot gruppen.¬†Vi följde henne på internet.¬†¬†Hon fick respekt för människor efter tiden¬†på Järvzoo så nu håller hon¬†vilda gruppen långt borta från¬†närheten av människor. Vi är försiktiga med henne och tänker inte söva henne någon fler gång.

”Willy” kom från Kolmården och hade levt sitt liv i fångenskap. När han kom ut på fjället så det första han gjorde efter att helikoptern satt ned transportlådan var att ta två steg och sedan börja beta av en staggtuva. Han v var en tjur. ar rädd för stängsel men efter att ha sett korna krypa under renstängslet mot Norge ett antal gånger så vågade även han krypa under. Han betäckte en ko – vad vi vet – och därefter letade han efter andra myskoxar. Han gick långt och noggrant igenom alla fjäll i området. Avsikten var att med en sattelitsändares hjälp lokalisera honom under hösten för kontroll och ev intag till Kolmården igen. Tyvärr gick han i radioskugga och upptäcktes vid riksgränsen i november. Han gick över på norsk sida och avled tyvärr då han sövdes.¬†

”Moa” – en av de gamla korna avlivades av Länsstyrelsens personal i mars 2006 på stranden av sjön Malmagen. Hon hade grå starr på båda ögonen och en höft som inte fungerade så bra. Under en period hade hon irrat omkring på sjön – följd av många som tittade på henne. Då hon inte kunde gå eller se så avlivades hon – om hon varit på fjället hade hon fått självdö.

Vad händer nu ? Arbetsgruppen låter djuren på fjället vara i fred så mycket som möjligt. Om kalven är en tjur så kan han redan i höst (2009) betäcka en eller flera kor. Ännu en trolig anledning till att det inte föddes kalvar på senare tid kan ha varit att korna inte haft tillräckligt med hull för att föda en kalv. ¬†Att få djuren att beta i fred under juli-augusti-september kan vara nästa insats. Det bästa vore att införa ett antal djur utifrån för att sättas ut på fjället. Djurparksföreningen undersöker om det är.möjligt att hitta lämpliga vilda djur. Nästa steg är att få accept av Naturvårdsverket mfl.¬† Ett hägn har etablerats i Tännäs som kan fungera som karantänshägn mm. Hägnet har¬†redan två myskoxar från Tromsö Universitet.¬† I en framtid kan dessa djur bidra med betäckning av vilda kor.

Forskning
Kanske kan vårt arbete med att rädda myskoxen i Härjedalen ge kunskaper som kan vara värdefulla när det gäller andra ¬†utrotningshotade djurarter i vår natur.

När år 2003 inleddes fanns det nio kända myskoxar i Härjedalen. Nu är dom sju stycken (2009).¬† Vi hoppas innerligt att flocken än en gång ska få möjlighet att växa sig större ‚Äì och den här gången med en¬†sund genetisk bas ‚Äì så att myskoxen även i framtiden kan ingå i den härjedalska fjällnaturen, till glädje för både bofasta och besökare.

Vad har hänt sedan sist ?

Efter 2009 har följande hänt:

2012 är¬† ”Pitoraq Jr”¬† far till två kalvar.¬† En ettåring – vars kön vi ännu inte kan se och en tvååring som visar sig vara en ko.¬† 2013 fanns ingen ny kalv – den kan ha funnits men omkommit.

På fjället hösten 2012 består flocken av¬† Pitoraq Jr,¬† hans mamma Sofie,¬† hennes syster Linda som är mor till kalvarna,¬†ettåringen och tvååringen samt en äldre (c:a 16 – 17 år )¬† ko som vi gissar kan vara Ylva.

2013 sattes¬† ”Idun” ut på fjället i april.¬† Hon blev två år i maj och är född i myskoxhägnet.¬† Hennes föräldrar är ”Härje” och ”Helga”. Hon hittade sin plats i flocken utan större besvär. Nu uppträder hon som om hon alltid varit till fjälls.

2013 konstaterades att tvåårskalven var en ko. Hon döptes till ” Freja”.¬†¬† Under¬† hösten konstaterades att ettåringen var en tjur . Han döptes till ”Brutus”.

2014 föddes en kalv första dagarna i maj av ”Linda”. I juli var kalven vid god vigör.¬†¬†¬† Även ”Idun” var i fin form. Dock utan egen kalv.

Nu har vi en genetisk varierad grupp med en bra sammansättning som kan fortleva på fjället.