Myskoxen i Härjedalen
Kari »
Åsfrid »
Nils »
Kjell »
Ulrika »
Så gott som all kunskap om de härjedalska myskoxarna utgår från det fältarbetsmaterial som Nils G Lundh tagit fram under åren 1971-1996. En sammanfattning av hans arbete är utgiven av Naturvårdsverkets förlag, med titeln "Myskoxen i Sverige, 1996/03" (se länkar).

Myskoxen i Härjedalen
Det var i september 1971 som fjällvandrare upptäckte att den svenska faunan hade berikats med ännu en djurart. En grupp om fem djur - en tjur och två kor med var sin kalv - hade gått över den norsk/svenska gränsen vid Vigelskaftet söder om Fjällnäs i Härjedalen. De etablerade sig så småningom i norra delen av Rogenområdet. Regelbundna matvanor och beteendemönster gjorde att våra första fem myskoxar var relativt lätta att studera. Framför andra fascinerades Nils G Lundh i Fjällnäs över våra nya invandrare, och följde deras öden och äventyr under många år framöver.

Till en början tycktes myskoxarna finna sig mycket väl till rätta i Härjedalen och gruppen växte stadigt. 1984 föddes till och med tvillingkalvar, vilket är ovanligt. När stammen var som störst i mitten på 1980-talet uppgick flocken till drygt ett 30-tal djur.
Därefter har flocken minskat lika stadigt som den tidigare ökat. Utvecklingen kan ha flera tänkbara orsaker, som betesbrist, störningar och kanske framför allt inavel. Alla myskoxar i Härjedalen, liksom de i Dovrefjäll i Norge, härstammar ju från de elva individer som hämtades från Grönland på 1940-talet. De myskoxar som lever i Dovre och i Härjedalen är så nära släkt med varandra, att de genetiskt närmast kan betraktas som helsyskon.

Vi uppdaterar ständigt loggboken över åtgärder, möten, observationer mm
Frågorna är många kring våra myskoxar. Var kommer de ifrån? Hur lever de? Här får du svar.